Ode till Alex

En morgon när jag vakna och datorn min slog på
Jag något verka sakna, jag ropade hallå.

Gremlan var ju puts väck, jag hitta ingenstans.
en tår började rulla vid min ögonfrans.

Snälla blogga åter, jag saknar dina ord.
Jag sitter ju och gråter vid mitt frukostbord.

Jag vet att allt är nödrim men från hjärtat kommer det
Starta blogg med ens jag är ju booored för fan (nä, det sista rimmar inte, men du förstod kanske budskapet)

Kommentarer
Postat av: Alex (djupt rörd)

Ah.. du intog nu pallplats ett. Det finaste nån har skrivit till mig någonsin. Och då räknar jag med alla kärleks/hotbrev jag fick under min storhetstid på ala skola i söråker. Puss & Kram

2008-09-05 @ 12:11:37
Postat av: Tågmamman

Du vet att våran kärlek blir ännu starkare om du börjar blogga igen. Nu har jag surmin mest hela tiden.

2008-09-05 @ 17:03:45
Postat av: Martin

Oerhört vackert! Nu kan det ju bara vara en tidsfråga innan hon börjar blogga igen, eller hur? Ingen kan väl motstå det där!



Vad tror vi den nya bloggen kommer att heta? Jag gissar på Grymlings.

2008-09-09 @ 00:29:35
Postat av: Åsa

Äh, men hur länge ska du sörja??? Ta och släng in lite nytt nu, eller har du oxå lagt ner?? :)

2008-09-09 @ 06:58:52
URL: http://asanil.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0