mestommig

18,15 sitter jag och trollet och väntar på att maten ska bli klar (bara tre minuter kvar). Lill-Bosse har somnat i min famn. Det har hänt... typ aldrig.

Hon är helt slut efter tandsprickning som lett till snor i drivor, elak hosta och 39 graders feber (jag vet att tänder inte har nåt med "förkylning" att göra men detta har hänt vid varje ny tand så jag diagnostiserar själv numer).
Mammas hjärta får lägga sig i sina dagskläder och svettig lugg. Nu är jag helt tidsvill eftersom mina kvällstimmar i solitud har förskjutits och jag är i min tidszon långt över midnatt. Är det jag eller Dissan som är beroende av rutiner?