Beware: Iiiii´m baaaack!
Idag är första arbetsdagen efter vilopausen på två veckor. Jag känner mig nöjd.
Jag har hunnit njuta med min syster och familj, göra stordåd i hemmet (tyvärr sånt som inte direkt syns...), leka med ljuvliga vänner i kräftans tecken och återse urgamla bekanta (mr East är inte uråldrig själv men det dröjde alltför länge tills vår fika i fredags).
Jetzt (är fortfrande i Berlin och på VM): kaffe und dusch.
Jag har hunnit njuta med min syster och familj, göra stordåd i hemmet (tyvärr sånt som inte direkt syns...), leka med ljuvliga vänner i kräftans tecken och återse urgamla bekanta (mr East är inte uråldrig själv men det dröjde alltför länge tills vår fika i fredags).
Jetzt (är fortfrande i Berlin och på VM): kaffe und dusch.
Heja, heja, heja
Det är så roligt att ha semester när det är något stort evenemang på tv:n. Dagarna i ända hör jag ljudet av expertkommentatorer som analyserar och bekräftar eller dementerar sina analyser.
Friidrott ger även sån bredd att jag finner det mesta intressant, men inte så intressant att jag skulle komma på tanken att utöva nåt liknande själv.
Jag satt dock och funderade om jag kanske skulle kunna hjälpa till som funktionär av högre grad men inte ens det tror jag min splittrade sporthjärna skulle klara av.
Starter - skulle bli svinrädd varje gång skottet gick av och i paniken kanske avfyra ett till, de flesta icke förklarliga tjuvstarerna under ett mästerskap eller än värre, råka kasta pistolen på nån deltagare och göra honom inkapaciterad resten av säsongen.
Mätare - där är det blankt nej. Vem f.n vill stå på en gräsplan när någon hejvilt kastar arga, tunga eller vassa saker omkring en.
Flaggnisse - de som ger röd eller vit flagg men i t ex längdhopp är det skitmycket att hålla reda på. Trampade nån över, stoppa så att inte nästa kommer rännandes, vilken var röd nu igen, varför har flaggan trasslat in sig runt pinnen....?
Tv-tittare - japp, passar mig precis trots att man knappast får funktionärsdiplom.
Friidrott ger även sån bredd att jag finner det mesta intressant, men inte så intressant att jag skulle komma på tanken att utöva nåt liknande själv.
Jag satt dock och funderade om jag kanske skulle kunna hjälpa till som funktionär av högre grad men inte ens det tror jag min splittrade sporthjärna skulle klara av.
Starter - skulle bli svinrädd varje gång skottet gick av och i paniken kanske avfyra ett till, de flesta icke förklarliga tjuvstarerna under ett mästerskap eller än värre, råka kasta pistolen på nån deltagare och göra honom inkapaciterad resten av säsongen.
Mätare - där är det blankt nej. Vem f.n vill stå på en gräsplan när någon hejvilt kastar arga, tunga eller vassa saker omkring en.
Flaggnisse - de som ger röd eller vit flagg men i t ex längdhopp är det skitmycket att hålla reda på. Trampade nån över, stoppa så att inte nästa kommer rännandes, vilken var röd nu igen, varför har flaggan trasslat in sig runt pinnen....?
Tv-tittare - japp, passar mig precis trots att man knappast får funktionärsdiplom.
Halvtid
En semestervecka har gått och en återstår.
Jag är märkbart mör i min lekamen men absolut tillfreds i mitt sinne efter de senaste sju dagarna som enbart bestått av njutbara saker.
Vi landade våra kroppar på ett nattåg förra helgen och vaknade i den västra delen av paradiset, hos min syster med familj närmare bestämt. I deras stuga ett tiotal mil från Göteborg har vi haft basstation men utflyktat nästan var dag.
Shopping ala Gällsta, Liseberg, shopping ala Göteborg, shopping ala Alingsås (ser ni nåt östrogenfyllt mönster?) och till min stora förvåning, vattenskidor.
Ja, till och med jag låg i plurret med träplankor på fötterna, ivrigt påhejad och med skräck i blicken inväntades att ett vattenmuskedunder skulle slunga mig framåt och opp ovan ytan. Det gick sådär... Jag måste trots allt gjort nåt rätt för ont i varenda muskel har jag, och det jag minns från forna försök till sportaktiviteter är just värken.
Min favoritdel förutom sällskapet är vad som nästan blivit tradition för oss - kräftfkalas. Ja, med hattar och allt men med den stora skillnaden att vi får sätta tänderna i havskräftor och inte små övervuxna räkor med solbränna. Dock stod även kräftfiske av den mindre sorten på schemat men det lockade mig inte särsklit mycket att se de svarta djuren kräla i burar på botten, särskilt inte när vinden drev på i orkanstyrka. Vi hann sätta oss på ytterligare ett nattåg på väg hem innan de små bestarna skulle ätas (ska i ärlighetens namn tillägga att de inte var så små, inte när de krälade, nyuppfiskade och fullt levande framför mig på bordet. Klorna såg inte så behagliga ut).
Vi vaknade imorse vid 3.30-snåret och klev av i ett regntungt Sundsvall och efter några fler sömntimmar i välbekanta sängar fylldes söndagen av marknadstitt på rekordtid (tror vi spenderade ca 35 minuter bland knallarna) och en sväng till Birsta för att uppfylla den där sista procenten av shoppingnerv som fortfarande darrade.
Nu ska det roliga börja (läs med drypfull ironi) och allt ska tvättas, organiseras och läggas på nåt sorts logiskt ställe. Men först: Vin - jag har ju trots allt en ledig vecka till.
Tack mina kära, Emma och Manda, Moster Inda och Deas, ni gav mig en ljuvlig semestervecka.
Jag är märkbart mör i min lekamen men absolut tillfreds i mitt sinne efter de senaste sju dagarna som enbart bestått av njutbara saker.
Vi landade våra kroppar på ett nattåg förra helgen och vaknade i den västra delen av paradiset, hos min syster med familj närmare bestämt. I deras stuga ett tiotal mil från Göteborg har vi haft basstation men utflyktat nästan var dag.
Shopping ala Gällsta, Liseberg, shopping ala Göteborg, shopping ala Alingsås (ser ni nåt östrogenfyllt mönster?) och till min stora förvåning, vattenskidor.
Ja, till och med jag låg i plurret med träplankor på fötterna, ivrigt påhejad och med skräck i blicken inväntades att ett vattenmuskedunder skulle slunga mig framåt och opp ovan ytan. Det gick sådär... Jag måste trots allt gjort nåt rätt för ont i varenda muskel har jag, och det jag minns från forna försök till sportaktiviteter är just värken.
Min favoritdel förutom sällskapet är vad som nästan blivit tradition för oss - kräftfkalas. Ja, med hattar och allt men med den stora skillnaden att vi får sätta tänderna i havskräftor och inte små övervuxna räkor med solbränna. Dock stod även kräftfiske av den mindre sorten på schemat men det lockade mig inte särsklit mycket att se de svarta djuren kräla i burar på botten, särskilt inte när vinden drev på i orkanstyrka. Vi hann sätta oss på ytterligare ett nattåg på väg hem innan de små bestarna skulle ätas (ska i ärlighetens namn tillägga att de inte var så små, inte när de krälade, nyuppfiskade och fullt levande framför mig på bordet. Klorna såg inte så behagliga ut).
Vi vaknade imorse vid 3.30-snåret och klev av i ett regntungt Sundsvall och efter några fler sömntimmar i välbekanta sängar fylldes söndagen av marknadstitt på rekordtid (tror vi spenderade ca 35 minuter bland knallarna) och en sväng till Birsta för att uppfylla den där sista procenten av shoppingnerv som fortfarande darrade.
Nu ska det roliga börja (läs med drypfull ironi) och allt ska tvättas, organiseras och läggas på nåt sorts logiskt ställe. Men först: Vin - jag har ju trots allt en ledig vecka till.
Tack mina kära, Emma och Manda, Moster Inda och Deas, ni gav mig en ljuvlig semestervecka.
Även jag ska se solen
Idag jobbas sista dagen innan semestern.
Kommer jag att ägna min lediga tid åt att blogga? Nej.
Kommer jag att njuta av varenda lediga sekund? Tveklöst ja!
Kommer jag att ägna min lediga tid åt att blogga? Nej.
Kommer jag att njuta av varenda lediga sekund? Tveklöst ja!
Regn
Regn
Fotbollscup
Regn
Snart 2 års-monster
Regn
Mer fotbollscup
Regn
Är jag dödtrött eller bara död?
Fotbollscup
Regn
Snart 2 års-monster
Regn
Mer fotbollscup
Regn
Är jag dödtrött eller bara död?
