mestommig

Min bäbis har en ny barnvakt. Den heter köksfläkten och hur hysterisk hon än är blir hon tvärnöjd när denna sätts igång. Kan det vara att hon hör röster i huvudet... lägg till exorcist på önskelistan.

Jag har jetlag efter resan. Återkommer.

Jag har spenderat natten i city!!

Jag och Dissy bjöd in oss själva till Mormor och Morfar och lyxade en kväll. Det blev sushi och en mun vin för mig, oändlig uppmärksamhet för D. Vi njöt lika mycket båda två.

Nu är vi tillbaka på landet och dekadensen har falnat - än en gång fobbatofflor och självlek i babygymmet.
Vi ler dock båda när vi tänker på äventyret vi ska ut på till hufvudstaden, snart, snart...

Jag ska till Cst på tisdag - för er som inte är i branschen syftar Cst på Centralstationen och inte vilken som helst utan den stora i hufvudstaden. Jag och mamma tar med oss lilla Dissy och åker ner över dagen (mest för att kolla om Moster Syrran har med sig nya kläder till D, hon är stor nu min tjej).

Jag är lite nervös för tågresan, sist jag åkte var jag höggravid och kommer bara ihåg hur j.a jobbigt det var - nu är ju graviditeten på utsidan och hon kan vara nog så jobbig om hon vill. Som tur är känner jag ju all personal så de får väl bytas av som barnvakt - de vågar inte säga nej till "little evil"!

Mitt stora problem är dock - ja alla killar med flickvän en lördagkväll inför utgång, ni har hört det - vad ska jag ha på mig? Nu tampas inte jag med små skitproblem som svart eller rött, sandalett eller pumps osv, det här är allvarligt. Jag måste hitta en outfit som passar -att ha på sig precis hela dagen -att åka tåg bekvämt i, 2ggr - att dölja kräkor hyfsat - att gå på stan en hel dag samt prova kläder i tiny,tiny provhytt!! - att inte vara för varm att bära bebis i bärsjal -att kunna amma lite diskret i.

Där har ni! Jag har det så jobbigt!

Jag har köpt en ny dator - hinner inte blogga nu när jag ska lära mig alla snajdiga finesser. (har ringt pappa 3 ggr - han lär mig alla snajdiga finesser)

Tänkte egentligen inte blogga eftersom fiskmiddagen inte gjorde mig smartare alls men jag läste precis aftonbladet på nätet för att uppdatera mig om rånet i Götet - Syrran bor ju på västkusten och är ibland i den stan så jag får ju oroa mig lite - och döm om min förvåning, det är inte nyheter längre!
Jag hittar inte en rad om vad som har hänt.
Nu var ett gäng mammor med bebisar här idag och det blev lite högljutt och snurrigt men inte f.n tror jag de stannade i en vecka?! Är nyheter så mycket färskvara att de bara finns i ca 47 minuter?

Tack och lov var det nästan exakt likadant på babysången idag, samma barn, samma trötta mammor, samma anarki när trumman kom fram - där börjar jag känna mig trygg.

Imorrn blir det intelligenta inlägg för nu håller jag på med middag och fisk står på menyn.
En fundering, är skarpsill det smartaste man kan äta?

På tisdagar jämna veckor tömmer de soporna här i Lunde. Då gäller det att slänga all skit man har samlat på sig i 2 veckor. Nu för tiden är det lätt att fylla den gröna tunnan - blöjor tar plats. Tidigare fick jag okynneskasta lite grejer bara för att få upp volymen, oftast Ps samlade skräp.

Idag trallade jag ut glad i hågen med riktiga skor eftersom jag redan märkt att fobbatofflor inte direkt är sockeplast på glashalt underlag. Med en påse i varje hand kom jag ca 3 meter innan isen tog makten - självklart rörde aldrig påsarna marken eftersom jag i min förvirring blandade ihop dem med dry martinis.

Jag gjorde nåt som antagligen kan liknas vid salkov och tog sedan emot mig med både knä och röv. Röven dallrar lite än..

Lite lycklig blev jag för i mitt nuvarande tillstånd kan jag knappast hjälpa till med städningen ikväll som äntligen blivit spikad så jag kollade över mina skador.



Hela den vurpan och det lilla märket, jag skulle dock kunna skrämma sjukhuspersonalen med mina håriga smalben.
P kommer aldrig känna medlidande för det där utan än en gång kommer han att dra historien om när han högg sig i tummen och jag kommer att muttra tillbaka nåt om förlossningen av hans barn. Lika bra att skita i det men surmin ska jag ha hela städningen igenom.

Ps - det är jävligt svårt att knäppa kort på sitt eget knä och faktiskt få det att se ut som ett knä!! Ds

Tänkte bara för ordningens skull meddela att mitt hjärta fyller 3 månader idag!!

Så här firar vi den



Sovandes med ett flin.

Puss och grattis skruttungen!!

Benny hade en idé att jag skulle öppna gårdsfik här ute nu när jag blivit värsta bull-mamman. Det låter faktiskt rätt bra om det inte vore så att jag hinner äta upp det mesta innan nån annan ens få lukta på godsakerna. Fatet från tidigare inlägg hade ett kompisfat som var lika välfyllt men ack, det finns inte mer. Upptäckte att det var lite trångt i kylen och tog på mig uppgiften att fixa det! Själva fatet åt jag inte men nog knastrade en och annan folieform i mungipan.

Sen ser det kanske ut som jag har talang runt ugn och spis men så är inte fallet - jag kan ca 4 recept och de är ohyggligt enkla allihop. Ett av dem är chokladbollar och oftast orkar jag inte ens rulla dem så de blir i grötform med sked ur bunken istället.

Hos oss är det mr tidigare krögare som är mästerkock - det enda negativa är att han är van med serveringsfat och skålar så efter hans middagar finns det disk till förbannelse.
Inte så illa som när drängen Mats skulle laga middag - champinjonsoppa med avokadotoast- han använde 4 olika kastruller, 1 stekpanna, 2 silar, otaliga rörslevar och lyssna här - VINGLAS att få ut avokadon ur skalet (som sen mosades för övrigt). Han blev förvisad till husvagnen på gården i en vecka efter det. Husvagnen stod där även när snön kom och sedan på våren tinade en gigntisk kastrull fram strax brevid - vad han använt den till vet jag inte.

Jag bakade lite havregodis till onsdag när jag får besök.



Aaah tänkte jag, jag gör en dubbel sats så märks det inte om jag äter några själv!.
Inte på fatet nej, men på midjan.
Korkat.

Dellan bakade radiokaka igår och den står i kylen och hånar mig. Vi har ju råttor härinne emellanåt och kan jag lyckas lura en 9-åring att dessa har käkat upp hennes kaka?
Istället småknaprar jag lite moget på morötter. Fan va smarrigt!

Jag är grinig idag.

Ända sen i torsdags har jag haft så trevligt med besök här, en tripp till stan - den förlängda familjen i form av Jops-Lina och Herr D kom igår och bara myste med mig. Och nu idag när jag än en gång är ensam på landet upptäcker jag allt som inte blivit gjort... av P såklart!

Jag har fortfarande skitiga golv... SKITIGA numer.
D slog halvt ihjäl sig på lampan i trappen eftersom han inte som jag är tre äpplen hög eller som P utan substans i övre delarna. Den ska vi flytta... P alltså.
Tvätt igen! Jag har funderat på att vi ska sluta använda kläder av tyg, engångstrosor i nät från BB är inte så dumma.
Det nya köksbordet och stolarna är inte köpta... av P. Jag får besök på onsdag (efter bebisskrålet såklart) och då skulle jag vilja ha det fint men budskapet har tydligen inte gått fram.

Det är inte konstigt att jag är grinig.

Jag tror att gå på babysång i attmars församlingsgård påverkar mig religiöst mer än jag tror.

När P vaknar på morgonen sitter jag där i sängen med min bäbis i famnen likt Maria och Jesusbarnet. Jag sover ju dock och det gör Dissy med. Nu har jag aldrig sett Maria avbildad med bettskena, dregel i mungipan, kräka på axeln och med ett Jesusbarn som är flicka i randig pyjamas men glorian syns lika tydligt på mig som på henne.

Förhoppningsvis led aldrig Maria av den huvud- och ryggvärk jag har varje morgon men å andra sidan växte ju hennes kotte upp och frälste en hel värld och det slipper nog jag.

Jag gör bättre imorrn - ny start varje måndag!! Som ett återkommande nyärslöfte.

I Söndags (tror det var då) sa jag till P att jag ville dammsuga. Fortfarande är det dammgrävlingar och småsten överallt på golvet. Trodde han att JAG skulle göra själva handlingen??!!

Att jag vill dammsuga betyder - dammsug nu, du!!

Nu går jag lite patetiskt omkring med en handdammsugare och försöker jaga bort det värsta men det är bara för att jag ska få besök.
Och dom ska minsann få veta vems fel det är att det är så skitigt på golvet.

Det kommer nog nåt intressant här så småningom jag är bara så ööööhh just nu.

Lägger in en nakenbild här nedan på mig själv under tiden.

Hon lagade sig själv, Dissy alltså. Nu tar hon igen allt hon missade i morse på sången. Kul, jättekul, vilken stark röst hon har, STORA bokstäver använder hon och mycket vokaler, långa vokaler.
Sen försöker hon svälja sin egen hand men det låter inte så mycket.

Tack vare kusin Charles har min bäbis världens roligaste rumpa...



och det är sant oxå!!

Hon har sovit hela dan - tittat upp varje timme med ett flin och somnat om. Undra om babysång för henne är som en rockkonsert för mig. Hon luktar lite spritigt, kan vara från tvättservetterna men för säkerhets skull har jag letat igenom hennes fickor (väldigt små fickor) efter cigg. Hittade inga men jag ska kolla vagnen oxå.

Det är så svårt att ha barn, man oroar sig hela tiden att de ska hamna i fel gäng och några på babysången var redan ligister som försökte ta trumman trots att det fanns en turordning. Kanske ska prova nåt mindre farligt nästa gång.

Det korrekta antalet på tävlingen är 35 st



Eftersom ingen gissade helt rätt har jag valt att priset ska bli på detta sätt.

När min första dryckesövning efter tjockisperiod och amning ska bli får ni alla en inbjudan.
Miss Kolibri som gissade närmast bjuder jag på en drink... (hoppas du infinner dig i stan när detta händer)

Ni andra får bjuda mig!!!

Tack för visat intresse.

Nu har jag gjort det! Den första officiella mammagrejen. Jag har med ett okänt antal mammor, pappor och barn (okänt eftersom allt fortfarande känns som en förvirrad dröm) deltagit i babysång!

Man sitter i ring med sin kotte i famnen och trallar på i de mest spirituella barnsånger - rörelser inkluderat.

Dissy såg mest förolämpad ut, antagligen pga uppryckning ur skönhtssömnen klockan 8.45. Att vakna naken på ett skötbord är nog en mardröm för alla. Det finns nog en och annan fyllehistoria därute som liknar.

Nu ska vi softa lite och inom en kort stund kommer svaret på tävlingen och eventuell vinnare.

Fick en flådig apparat av mor och far i julklapp. En eltandborste. Dock inte vilken tandborste som helst utan en superduperextradeluxeuniversal-tandborste. Jag har inga problem med garnityren och kommer definitivt inte att få det i framtiden heller nu när jag har denna.

Förutom själva munanvändarn får man även en timer/vardubörborstaindikator/gladgubbe!! Jag skojar inte, man får helt sonika ett smile av sidodisplayen när man borstat 2 min, den ger oxå en blink om man kör 30 sek ytterligare.

Jag är extremt lättroad men visst fan suktar jag efter flörten.

Tittar ut och ser...?




Månen!

Klockan är ju för f.n bara 15.00.

Skyller på att folk inte återvinner tillräckligt.

Jag har lovat mig själv en sak nu när jag väntar på att min lunch ska bli klar.
Halva tjusningen med bloggen är ju de kommentarer de som läser lämnar och den responsen ger mig en liten kick här ute i den blandade tristessen.
Så mitt löfte blir att varje nytt inlägg jag läser på de bloggar jag läser ska jag kommentera minst en gång. Förhoppningsvis ger det mina inspiratörer en kick i sig.

Jag kan meddela att någon försöker fuska i tävlingen jag utlyst.
P frågade igår med stor förvåning om min kosmetiska samling. Han läser inte bloggen och kan definitivt inget om mina sminkvanor. Tydligen hade ett sms trillat in under dagen med en förfrågan om hur denna kan se ut. Jag oroar mig inte över att han kan ta reda på facit eftersom det enda ord han kan i sammanhanget är foundation och vad det egentligen är harhan inte en blåsus om.

Jag vet vem fuskaren är och jag vet att smaken av en amarone kan få henne att göra i princip vad som helst så hon är delvis förlåten, dock funderar jag på att göra henne till barnvakt när priset ska utdelas. Att tacka nej till detta kan hon inte för hon är underbar ;-)

Jag är så trött.
Jag är så bortskämd.
Jag är rätt bra på att klaga.

Vi var inte överens igår, jag och min dotter. Jag ville sova. Det ville inte hon. Det var inte skrik och grin. Det var skrik och skratt.
Hon låg så stilla vid sin moders bröst men vid minsta försök att lägga henne tillrätta vaknade hon till och skulle antagligen berätta vad som hänt under dan, vad vet jag, det lät mest oooooooooooiiiiiiiiiiii, aaaargh, uuuummmpphh, ooooooiiiiiiiiii, och sen ett stort leende.



Vi brukar somna kl 22 och vakna runt 10.30.

Igår somnade vi kl 00 och vaknade imorse 9.30!!

Jag är alldeles matt - hur ska detta gå. Tur att det finns kaffe kvar i kannan från igår.

Stekte några pannkakor till middag och fick en irriterande fundering på hjärnan. Om jag på samma mängd smet steker 10 tunna pannkakor eller 5 tjocka blir jag då mer mätt av det ena eller det andra?
Tjocka är ju mastigare på tallriken men 10 st är i psyket ganska många pannkakor att äta i rad.

Jag vet faktiskt inte.

Äntligen är min kille trendig


www.aftonbladet.se/mode/article823060.ab


Ni som sett honom här hemma förstår vad jag menar.

Den här mjukiskon/speldosan fick min kicka av sina änglakusiner i julklapp - syrran berättade att de hade lyssnat på alla olika flera gånger så det verkligen skulle bli den bästa.

Dissy älskar den och den spelas ofta! Ofta.. ofta..

Så pass mycket att mina tankar går i samma melodi, är det nåt jag behöver göra nynnar jag i mitt huvud "måste gå och kissa, lalalala, sen så ska jag vika tvätteletteletten"

Jag vet inte om detta är bra för förståndet och jag oroar mig att när det ringer kommer jag snart att svara med ett klingande "hallå" i d-dur. Får väl se det som träning tills jag än en gång står på Espan en söndag och skrålar OOA HELA NATTEN, OOA HELA DAN. Men det dröjer nog tyvärr eller för musikälskare blir det nog alltför tidigt.

Tänkte i måndagstristessen utlysa en liten tävling.

När Dissy somnat passade jag på att rensa lite i badrummet och upptäckte min driva av ögonskuggor. Jag har nu rensat bort färger som jag inte ens kan beskriva med gott samvete och sparat det jag i framtiden kanske kommer att använda när jag byter från nerkräkta tröjor till nåt med paljetter.

Min fråga är nu - hur många nyanser har jag sparat?

Vinnaren får som pris att närvara vid min första fylla (jag har inte druckit sen jan 2007) och kanske, bara kanske få ett glas av vinet min älskade P införskaffat till denna högtidsdag. När jag smakat denna kan risken vara stor att jag blir girig och självisk.




Reglerna är: bara en gissning per person och tävlingen avslutas på onsdag kl 12.00. När priset tillfaller kan jag inte bestämt säga. Kanske i början av mars när den stora 30-årsdagen kommer.

Puss och Kram och lycka till.

Jag fick en avhyvling av en väninna hur dåligt det är att jag inte bloggat mer och hon har helt rätt! Enligt Magnus Uggla via Alex Schluman måste man göra minst 4 inlägg per dag för att hålla bloggen intressant och det kan jag tydligt se på den usla besöksstatistiken samt bristen på kommentarer.

Min helg har varit otroligt intetsägande. I lördags kröp jag och Dissy ner i sängen kl 20 för att spana in Arris och Legolas, vi sov nog i första reklampausen men det gör inget för igår fick jag vara den perfekta hemmafrun. Utan att P ens hade lyft ett ögonlock hade vi tvättat, städat, skottat, sopat bilen och hunnit sjunga 30 barnvisor med fel text. Inte för att detta imponerar er som säkert har suttit i glamouren på diverse barer och/eller fraterniserat med det fina folket.

Den stora höjdpunkten på helgen blev att Expressens söndagsbilaga har gjort om sig själv - lite större, lite mer skvallrig och därmed lite svårare att resa sig från toastolen när man väl börjat läsa.

Kollade över mina alternativ denna lördag-kväll vad jag kan göra när bloggandan är borta och dessa fann jag...



Tvätta? Lattjo!



Gå ut med soporna? Det snöar och är kallt.

Jag skriver nog ett inlägg istället...

Om en stund...

Ska bara titta på tv först...

Känner mig obloggig direkt!

Tror det är min prestationsångest som spelar mig ett spratt - jag gillar inte att göra saker halvdant så därför kan jag inte blogga floskler hur som helst.

Återkommer när jag känner mig mer motiverad.

Puss tills dess

Nu är jag hemma i tryggheten igen och tro på fan, utan att jag tänkte på det hade jag inom 3 min svidat om till mysstassen med fobbatoffelsmycke och allt.

Inte tog mitt liv nån större vändning trots att jag lunchade med vänninan/kollegan L som är en tokfräsch 2-barnsmorsa. Hon borde ju ge inspiration som mitt i renovering av kåken tar sig tid i mascara att träffa mig, jag börjar bli hjälplöst tragisk.

Nu ska jag dricka kaffe och försöka smygäta av kakan utan att P ser det - vill inte bjuda.

Nu bär det in till city - kan bli en helt ny blogg efter detta, världsvant, jetsettigt och det jag önskar mest - superglammigt!!!

(hm, visst ja, måste sätta på mig riktiga skor innnan jag åker, och jeans kanske, mascaran? Var fan är den? Har P snott min deo? klar snart - visst ja, bäbisen har pyjamas, märker nån det?)

Eller vad säger ni?
Det är inte russin i kakan, det är mörk choklad.. tyvärr...

Första veckorna som nybliven mamma hann jag knappt ur sängen förrän det var läggdags igen - jag ammade ner mig till under vikten jag hade när konseptionstillfället inträffade (Benny, det är själva knullningen).

Nu har jag med den här bloggen en villafarelse att jag ska vara lite mer sysselsatt på dagarna så midjemåttet inte ökar lika snabbt som på Dissy (hennes smeknamn är en rolig historia faktiskt, kan berätta den vid tillfälle). Men icke sa den lilla besserwissern Nicke. Jag hinner med marginal baka allt möjligt som bara innehåller 100g margarin, för många dl socker, hackad choklad och nötter.

Min spacetangent har ju som bekant geggat igen och nu när jag har lite kladd i mungipan börjar pusslet falla på plats - P får oförtjänt mycket skit men han får skylla sig själv som luktar surgrogg.

Min härliga vän ringde precis och hade hittat hit genom Benny - jag lovade att ge henne ett smeknamn utifall jag skulle börja droppa pinsamma historier (det finns en hel del) så jag kommer att kalla henne Jops-Lina (tror det var det vi kom överens om). Första delen anspelar på min sambos tidigare krog där hon jobbat halva sitt liv och sen har jag tagit bort en bokstav ur hennes namn (jag säger inte vilken) så ni inte förstår vem det är.

Hur som, hon är en av mina underbara. Bara så - underbara! Jag sätter inget substantiv eftersom det finns så många om henne och de flesta är helt enkelt underbara.

Vi lärde känna varandra tack vare P, hon var inte lätt eftersom hon beskyddat honom som en orolig hönsmamma ruvande sina ägg. De har egentligen ett djupare förhållande än vad jag nånsin kommer att få men han har ju en längre tid gett henne lön, referenser och ett STORT antal Gin och Tonic och hon har tillbaks varit den bästa anställda en surkrögare med blå mysbyxor förtjänar, hur han lyckats behålla henne måste bero deras gemensamma intresse av att jobba alldeles för mycket. 

Jag ska inte berätta nåt ohyggligt pinsamt nu utan håller dessa till utpressning och kräver för underhållningens skull att hon ska passa min lilla, jag med en Dry Martini i handen, kan inte tänka mig en roligare scen.

Min ekonomi är ju inte den bästa så eventuellt lägger jag ut en historia på Tradera och säljer till högstbjudande - den som betalar får valuta för pengarna och jag kan nog skicka med en miniatyr av en midsommarstång eller j.a trägårdspinne som den refererats till som bonus.


Välkommen underbara, kul att du vill läsa!

Jag har knappt kunnat sova eftersom jag nog lider av en ny åkomma som skulle kunna kallas blonggest - hur ska jag kunna skriva intressant och underfundigt, locka med vitsiga kommentarer och vara med i tiden.
Jag har ju enormt svårt med att hålla mig uppdaterad här ute i paradiset långt från resten av verkligheten.

1. Min tv pixlar ju sig när det är som mest intressant (dock inte för att radera Victorias secret-modellernas rövar)

2. Jag har lååångt till brevlådan - nerför en trappa, upp för en backe, ner för en backe, över en stor väg, bort upp på krönet, och sen samma väg tillbaka igen (fast tvärtom). Oftast ligger det inte nåt av värde i lådan så promenaden görs sällan. P brukar hämta upp den efter jobbet och det resulterar i att vi har drivor med reklamskräp i fransyskan.

3. Bredbandet fungerar bara om vi inte har den fasta telefonen i jacket??!!

4. Mitt virusskydd på datorn tycker att ALLA sidor är stora terroristhot och vill oftast att jag bara ska spela spindelharpan.

Så om ni ledsnar på mitt inaktuella dravel vill jag att ni ska tänka över vilka handikapp jag lider med - jag kan helt plötsligt visa en bild på våran skoter (en Yamaha 340 SM, årsmodell -74) och tycka att jag är häftigast i världen och då har jag antagligen bara suttit för länge i garaget i väntan på att glamouren ska infinna sig igen och blandat ihop de två lite.

Jag är tv-galning. I min gamla singeliblandlya hade jag en skitrisig tv utan text-tvfunktion och som antagligen alla andra en fjärris utan batterilucka som hette Eddy, hur kass den än var så stod den på dygnet runt.
Det är ingen större skillnad här, tvn står på jämt men... här ute på vishan är signalen till boxern lite si och så - pixeltv är vanligt.
Nu gör jag ett tappert försök att titta på grammisgalan trots att jag hatar svensk musik i allmänhet men det är bättre mottagning på 3:an där Victorias secret har halvnakenshow och det bådar inte gott för självförtroendet - fy f.n vad tajta rumpor (och pyttesmå) dessa modeller har.
Nu har vi en liten tv men det känns inte som att det gör nån skillnad - om nån läser detta som har en gigantisk tv hemma och ser att modellerna egentligen har feta rövar får ni gärna meddela.

Måste titta på animalplanet (funkar alltid) istället när jag inser att sist P såg mig avklädd hade jag nog nättrosor från hospitalet - kanske ska spela in showen åt honom, han borde vara erotiskt utsvulten.

vacker vacker vacker

Tänkte oxå blogga lite. Mest för att jag skamlöst kollar in andras bloggar och verkligen njuter och lite för min exhibitionistiska sida. I min sneda värld är jag ett intressant faktum.
Jag har några inspiratörer som jag gärna länkar med deras ok, återkommer med det.

Hur ska man börja en sån här stor grej utan att bli banal - jag sitter faktiskt i en position som är ganska ny och det kan ju bli avstamp för mitt nya intresse.

Jag är ju mamma sen 11v tillbaka så här kommer en vidrig förlossningsberättelse...

Nä, skojar bara.
Det var rätt odramatiskt och mest kul så här i retrospektiv. I 17 timmar andades jag som en galning i lustgasmasken (som gucci borde göra i glammigt fodral och sälja som accesoar för roligare än så blir det inte, man hör sig själv som smurf i huvudet och ska ideligen förklara detta för andra som bara hör ens vanliga röst och när detta är överenskommet börjar man om pga fylleeffekten) allt detta medan min älskade P satt i en fåtölj och snarkade pinsamt mycket högre än de ljud jag kunde skapa av värkarbetet.
Hur som - till slut sa chefskvinnan med gummistövlarna "detta går inte" vi tar fram de vassa prylarna. Tjopp tjolahej hade jag ingen känsel och ute var min lilla kicka på ca 2 min.

Lycka var det och hunger - försökte snika åt mig en macka av narkosläkaren men han påminde mig om ett särskilt hål i magen och bristen på lämplighet att äta just då, hmm just det.

Och nu sitter jag här på landet med det bästa i livet.

Jag kan nog inte starta en blogg bättre än så.

Puss och välkommen