Hör du...?

Igår kväll när hela lilla familjen hade tystnat för att strax somna in likt klubbade sälkutar hörs ett nytt ljud i sängkammaren. Jag kollade först D, men hon bebissnarkade på vanligt manér. P hade inte somnat än och tyckte mest det var obehagligt att titta upp och se mitt öra på 3 cm avstånd. Det var inte heller han som lät men nu hade han uppmärksammat detsamma som jag. När man hör något ljud som är nytt och samtidigt så svagt att man inte kan lokalisera var det härstammar ifrån vill man övertyga medlyssnare att man hör exakt samma läte, det är ju bara struligt om en ligger och lyssnar på torktumlaren i källaren för det ljudet är ju totalt ointressant. För att detta inte skulle ske försökte jag förklara för P vad ljudet lät som och det enda jag kunde likna det vid var "när det knäpper till i näsan precis innan näsblod, som när ett blodkärl där inne brister".

Han fattade inte vad jag menade men har i princip hånat mig hela natten för småtomtarna som sitter och kaskadblöder näsblod runt om i sovrummet. Det var för övrigt Ds vällingflaska som var källan till detta inlägg.

Kommentarer
Postat av: Log

Har haft samma problem själv (önskar att det också var en vällingflaska, bebis vägrar fortfarande vällingen) Nej det var ju mina pet-flaskor. Antagligen kommer Jimmy reta mig för resten av livet..."Pssst Jimmy (mycket, mycket lågt), det var en pet-flaska som small till". "Jaha??" Allt blir så mycket läskigare när det är mörkt.

2008-04-17 @ 14:20:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0