1a Advent minsann
En rad från den döende bloggen.
Jag har ingen som helst inspiration nu för tiden men den infaller väl snart när jag ska skriva önskelistan på alla julklappar ni vill ge mig.
Jag har legat halvdöd i förkylning men knappast så allvarligt att jag förvandlats till julskinka. För att säkra upp statistiken tog jag sprutan i fredags och känner mig nu smittsäker... eller smittosäker... eller vad det nu kan heta.
Idag ska vi se lilla Melvin få håret tvättat och i samma veva skaffa sig ett namn. Intressant att se hur monstret beter sig i kyrkan särskilt när jag nämnde att hon ska få träffa Sanna och deras senaste möte var på Drakborgen och hennes övertygelse att det ska bli lika denna gång kan komma att bli en besvikelse.
Hennes vrede igår kväll när hon vill se Lottodragningen på tv om och om igen var inte att leka med.
Å just ja, hon har ju fått glasögon eller söglon som det tydligen heter.
Jag har ingen som helst inspiration nu för tiden men den infaller väl snart när jag ska skriva önskelistan på alla julklappar ni vill ge mig.
Jag har legat halvdöd i förkylning men knappast så allvarligt att jag förvandlats till julskinka. För att säkra upp statistiken tog jag sprutan i fredags och känner mig nu smittsäker... eller smittosäker... eller vad det nu kan heta.
Idag ska vi se lilla Melvin få håret tvättat och i samma veva skaffa sig ett namn. Intressant att se hur monstret beter sig i kyrkan särskilt när jag nämnde att hon ska få träffa Sanna och deras senaste möte var på Drakborgen och hennes övertygelse att det ska bli lika denna gång kan komma att bli en besvikelse.
Hennes vrede igår kväll när hon vill se Lottodragningen på tv om och om igen var inte att leka med.
Å just ja, hon har ju fått glasögon eller söglon som det tydligen heter.
Mitt kungarike för lite standard
Jaha, vad har hänt sedan jag förärade er mina tankar sist?
Ingenting och allt som det brukar vara. I det oändligt svarta höstmörkret rullar dagarna på i omänsklig takt och jag har knappt sett dagsljus mellan jobbpass och sovtimmar.
Mina "lediga" timmar har spenderats i andra städer intryckt i diverse hotellrum.
Efter att ha jobbat tio år på resande fot blir man krävande på märkliga saker när man kommer till sitt rum. För mig spelar ett antal variablar in för att jag ska trivas.
Det första jag vill är att kasta av mig sakerna och då vill jag gärna ha en yta att göra det på, en bänk, ett bord eller väskpall, på en del rum saknas nästan golvyta att ställa ner en väska på. Då är sängen enda alternativet men till slut ska ju min lekamen ner där och då är det bara att stuva om.
Sen vill jag få en tv-kanal med lättsam underhållning och här blir det bekymmer. Ofta har hotellen ställt in nån sorts välkomsthälsning på tv:n och det kan ta ett antal förvirrade knapptryck innan denna försvinner och man hittar nåt att se på. Min senaste fjärrkontroll hade oxå usla batterier och det kan driva mig till vansinne, petitess anser kanske ni, men när man stöter på samma irritationer dag ut och dag in kan surhet uppstå.
Sen kommer prio 1 - kudden! När "nån" sitter och bestämmer hur folk vill spendera sina sovtimmar på en kudde som är minimalt formbar, hård som en potatissäck och i billigt syntetmaterial tycker jag denna person ska straffas å det grymmaste. Många gånger funderar jag på att likt Ludde bära med mig min kudde men med allt annat en jobbtur innebär i packning skiter det sig och jag ligger till slut där med gamnacke.
Jag kan rada upp tusen olika varianter på hotell som uppfyller eller kränker min standard men se, det skiter jag i. Jag ska dricka kaffe!
Ingenting och allt som det brukar vara. I det oändligt svarta höstmörkret rullar dagarna på i omänsklig takt och jag har knappt sett dagsljus mellan jobbpass och sovtimmar.
Mina "lediga" timmar har spenderats i andra städer intryckt i diverse hotellrum.
Efter att ha jobbat tio år på resande fot blir man krävande på märkliga saker när man kommer till sitt rum. För mig spelar ett antal variablar in för att jag ska trivas.
Det första jag vill är att kasta av mig sakerna och då vill jag gärna ha en yta att göra det på, en bänk, ett bord eller väskpall, på en del rum saknas nästan golvyta att ställa ner en väska på. Då är sängen enda alternativet men till slut ska ju min lekamen ner där och då är det bara att stuva om.
Sen vill jag få en tv-kanal med lättsam underhållning och här blir det bekymmer. Ofta har hotellen ställt in nån sorts välkomsthälsning på tv:n och det kan ta ett antal förvirrade knapptryck innan denna försvinner och man hittar nåt att se på. Min senaste fjärrkontroll hade oxå usla batterier och det kan driva mig till vansinne, petitess anser kanske ni, men när man stöter på samma irritationer dag ut och dag in kan surhet uppstå.
Sen kommer prio 1 - kudden! När "nån" sitter och bestämmer hur folk vill spendera sina sovtimmar på en kudde som är minimalt formbar, hård som en potatissäck och i billigt syntetmaterial tycker jag denna person ska straffas å det grymmaste. Många gånger funderar jag på att likt Ludde bära med mig min kudde men med allt annat en jobbtur innebär i packning skiter det sig och jag ligger till slut där med gamnacke.
Jag kan rada upp tusen olika varianter på hotell som uppfyller eller kränker min standard men se, det skiter jag i. Jag ska dricka kaffe!
Daisy
vill tacka för alla presenter och gratulationer på sin födelsedag. Hon hälsar att att alla sakerna används flitigt och om nån rör dem blir det krig.
Mamman vill göra ett tillägg om hur hästen skrämmer livet ur henne vissa mornar när den tuggar morot. Hur ont även duplobitar gör när man trampar på dem. Hur plastmat kan uppfylla ett helt hus när det kommer i 120 olika delar och hur mycket man kan försöka stjäla på mataffären när man har en alldeles egen Hello Kitty-handväska.
Men vem bryr sig om morsan när barnet har världens största leende på läpparna dagarna i ända.
De andra...
...vackra kvinnfolket i familjen. Se vilken lyx och lycka jag har i släkten!
