mestommig

Jag är så trött.
Jag är så bortskämd.
Jag är rätt bra på att klaga.

Vi var inte överens igår, jag och min dotter. Jag ville sova. Det ville inte hon. Det var inte skrik och grin. Det var skrik och skratt.
Hon låg så stilla vid sin moders bröst men vid minsta försök att lägga henne tillrätta vaknade hon till och skulle antagligen berätta vad som hänt under dan, vad vet jag, det lät mest oooooooooooiiiiiiiiiiii, aaaargh, uuuummmpphh, ooooooiiiiiiiiii, och sen ett stort leende.



Vi brukar somna kl 22 och vakna runt 10.30.

Igår somnade vi kl 00 och vaknade imorse 9.30!!

Jag är alldeles matt - hur ska detta gå. Tur att det finns kaffe kvar i kannan från igår.