mestommig

Jag är ohyggligt snabb att gnälla på min Bonde men i detta inlägg ska jag göra precis tvärtom. Ja, jag är lite chockad själv men efter att ha rannsakat de senaste veckorna när jag jobbat heltid och han semestrat har jag verkligen fått tänka om.

Allt flyter på så smidigt att jag börjar tro att en livscoach är mystiskt inblandad. Inte nog med att hemmet oftast är felfritt, smutstvätt ej existerande, golven rena (till och med handskurade) och barnen glada har han under denna period byggt mig ett fantastiskt utekök på altanen och när jag suckandes på morgonen inser att jag glömt lunchlåda står det en där i kylen, full med frestelser och väntar på att mätta både smaklökar och sinne.

Jag som är cynisk och intensivt misstroende väntar att nånstans ska jag brinna till inför fait accompli att han är så mycket bättre än mig på detta men jag känner bara - (eftertanke) - lycka!

Det som biter tillbaka lite är min egen insats i sommarens vardag. Jag är en urusel heltidsarbetare och att sitta inlåst på kontor sliter i själen, så pass mycket att min energi går åt att hålla mig ovan ytan dagarna i ända för att till slut komma hem och vara slutkörd. Mina kvällar slutar kl 20 och trots att ögonen fortfarande är öppna är hjärnan sluten i syntax error.