mestommig

Jag har väntat hela dagen på ett samtal som förklarar att allt bara var ett horribelt missförstånd men nu vet jag vad som hänt och det samtalet kommer aldrig.

Det var en hemsk olycka - min vän var på väg till jobbet i sin bil utan att veta att denna fruktansvärda dag skulle en motorcykel dundra in i hans bildörr och ta hans liv.

Vem som bär ansvar eller körde för fort, för sakta, var ouppmärksam spelar inte längre nån roll för mig, min vän finns inte mer.

Tomhet har aldrig förr varit så stor eller gjort mig så liten.