Jaaaa
Puss säger vi till andra soldyrkare
Whos that girl?
Jag har haft en nyrenässansdag idag - alltså återuppfunnit nya sidor hos mig själv som jag trodde var djupt begravda.
Först och främst satte jag fläskrumpan på en cykel, ca 20 år sedan sist. Den har jag vänligt fått låna av svärmor (alltså cykeln, inte rumpan). Inte nog med att jag själv framfördes med ljusets hastighet jag slängde även upp ungen bakpå hem från kindergarten. Hon tjöt av glädje så tydligen sköttes fordonet på rätt sätt. Båda två i hjälm såklart. När det gäller livsfarliga apparater tar jag inga chanser ens när det kommer till oglamouröst utseende.
Sen har jag varit hos frissan och nu snackar vi den sorten som tar betalt för tjänsten, inte snälla polare som visserligen kan klippa men som egentligen inte har tid. Nu är svallet uppklippt och fräsht och jag har varit i de bortre delarna av bondhålan - fattade inte att jag bokat in mig i Vattjom men med min velociped gick det på en grisblink att ta sig dit.
Fan vad stort mitt liv känns idag och jag har inte ens gjort det bästa - varit till brevlådan.
Not insane yet
Vi var på Gröna Lund i lördags - premiären till ära hade min vän Jörgen friplåtar, åkband och kuponger till allt vi kunde tänkas behöva. Vädret var ljuvligt och till och med en liten albyl som jag själv fick lite rodnad på lappkinderna.
Nu hade ju Grönan lite otur att deras nya attraktion hade stått still hela morgonen så kön till denna ringlade sig över hela nöjesfältet. Det var tur för mitt resesällskap då han under åkturen i Bläckfisken blev religiös, ropade efter gud och ville gråta - jag grät oxå, av skratt över denna oduglighet i karuseller.
För min egen del var det inte karusellerna som lockade utan att få njuta i min väns sällskap. Vi har knappt pratat under min mammaledighet och nu hade vi en hel dag att bara surra, skratta och återknyta de starka band som vi alltid haft.
Förutom det var det så kändistätt på nöjesfältet - det var som att bläddra i Hänt Extra utan papper - och vi stirrade på dem alla. Det såg ut som celebriteterna ville ta kort på oss, precis som de tänkte "Wow, kolla. Vanliga människor, finns det såna här?"
Hurra
fräs, sa jag!
Imorrn får jag dock jobba, bonden får stanna hemma så jag kan ha två timmar i Hufvudstaden och käka exotisk lunch - försöker fylla upp kvoten på utländsk mat sen 1,5 år som knappt existerar här i bushen.
I helgen har jag min efterlängtade långöverliggning och den kunde inte kommit mer passande. Jag behöver tid i vuxet sällskap. Linda La var här i tisdags och jag grät en tår och åt upp resten av kakan jag bakat i sorg när hon övergav mig.
Som Doris Day sa
Jaja - det ska väl komma med dagis förr eller senare så vi får se under dagen hur veckan ska bli.
Tråkigt bara när jag faktiskt kommit över första tröskeln på jobbet och nu ser framemot mina turer, vab känns inte lika uppmuntrande som vårsol i Stockholm och stora hotellsängar för mig själv.
Hur som går ju mitt lillhjärta före allt annat så whatever will be, will be.
Tack för den
På min lediga dag idag har jag hunnit städa, tvätta, rengjort min lekamen och en massa annat tjafs innan jag hämtade trollfia från dagis.
Hon var föga hjälpsam att kvarhålla huset i ordning utan tog istället en genomkörare i mina byråer - samtliga plagg skulle testas....
Så ser ni mig i stl 74/80 så hämnas jag bara.
The BIATCH is back!!!
Trots min erfarenhetsbrist har jag haft otroligt roligt. Jag hade nästan glömt nöjet att umgås med kollegor, strosa i vårvarma sydligare städer och sova ENSAM (alltså ingen lelle-gastande älskling vid 4-snåret) på hotellrum.
Nästa helg njuter jag av en långöverliggning i Huvfudstaden i sällskap av min underbare vän Jörgen som väldigt gentilt bjudit med mig på smygpremiären av Gröna Lund - livet leker (nästa helg alltså).
Skruvat slut
Ring inte mig om ni vill veta svaret för jag ska gå och lägga mig.
Glad påsk
Vi hade en underbar dag igår med korvgrillning, sol och gyttjebad i sällskap av mormor och morfar och det kan jag leva på hela vägen ner till Hamburg om tåget skulle åka vilse.
Det har även börjat trilla in prylar från dagis som vår lilla avkomma har åstadkommit och jag tycker allt är fantastiskt - med erfarenhet av mödrar i vänskapskretsen kommer den fascinationen att avta efter 2056:e teckningen men just nu tycker jag hon är ett fullkomligt geni!
Nu ska här lekas "knack knack" på äggkartongen och sjungas sånger - ja, de lär sig även rätt märkliga saker på dagis, mycket svårt att hänga med.
Tumble out of bed and I stumble to the kitchen...
I dagarna två har jag forslats till huvudstaden tur och retur för projekt uppdatering så att jag på lördag kan göra en långsväng till Götet med kundernas bästa i fokus - tja, jag nöjer mig med att hitta till rätt tåg såhär från start.
Jag raljerar ju lite såklart för nån världsomsvärmande förändring har inte skett på mitt jobb och det kändes rätt bekant att kliva i tågåkardojorna med tången i högsta hugg, och roligt har jag haft under tiden.
Baksidan är mina fötter - fy faaaaan vad ont jag har i dem. Trots minimal klack (kan inte ha platta skor, jag är bara 3 äpplen hög) känns det som en amputation är ytterst nödvändig.
Nu ska jag inta högläge och invänta nästa krävande kund - tror den kommer vara ca 85 cm hög och med en stark önskan att se Teletubbies.
Natt, natt alla darlings och andra dårar.
Dö (men inte här)
Hmmm?
Men:
Jag har köpt nya vinglas - snygga.
Jag har haft "nya" uniformen för första gången - snygg (jag alltså)
Det regnade igår.
Jag sa ju det! Ointressant.
Äntligen!...?
Till jobbet nu.
Klädd? - check
Ja, allt annat löser sig.
men gör nåt då!
Jag är oduglig på att ha ensamtid. Har jag tidsbrist, 1 miljon saker att göra och panikkänslor flyter allt på men utan detta sitter jag i tre timmar och spelar Bubbles.
Nä, ett riktigt kragtag behövs och pengar ska omedelbums överföras till Åsa (förlåt hjärtat, jag är oduglig med den digiplutten), kroppen ska duschas och eventuellt frigöras från hår samt projekt hitta golvet under alla trollets grejer och ha demonstrativ leksaksbränning på gården.