Me famous now?
Det här, t ex - lattjolajbanibistron
(kolla in kexet bakom kassan ;)
Jaha....
...då vabbar vi lite igen. Skrotis kräktes en pyttesmula på dagis och pang var onsdag, torsdag och fredag hemmadagar med ett överfriskt troll.
Vi har skött hushållet tillsammans och hon har varit med på precis allt jag behövt göra. Att ingenting har gått särskilt fort kan ni kanske förstå och mina nerver fick en välbehövlig vila i form av jobbhelg. Besvärliga tåg och sunkiga hotellrum är ibland en lyx som inte kan mätas.
Vi har dammsugit (iallafall en liten, liten del av köket) och för att säkra kvaliteten användes dubbla apparater.
Vi vek tvätten. Eller i den rätta bemärkelsen vek jag tvätten medan Dissan kollade tvättpåsens tålighet.
Efter allt detta slit förtjänade vi lite uppfräshning och till min förvåning ville barnet mer än gärna tvätta håret under förutsättning att de skedde på det sätt jag gjorde mitt hår, med huvudet upp och ner i duschen och den obligatoriska handduksturbanen.
Sen har vi ju beundrat Sannas fina flätor så många gånger och efterapade hennes glamourösa stil.
.
Och allt detta gjorde vi samtidigt som vi lyckligt sjöng "ju mer vi är tillsammans, ju gladare vi blir". Eller nåt sånt....
Miss Lock, stock and two.... (ja, ni fattar)
Jag har ju fixat frillan - tänkte att ni var nyfikna på lite före och efter. Är ju inte direkt en modeblogg utan mer lite "Gokväll-gör om mig" så håll till godo med den alldagliga kvaliteten.
Den tråkiga före-frillan som är både mer rak än fysisk möjlighet och med en utväxtrand som får Bobby Oundouncundu (den där sliskiga kändisfrisören) att drabbas av spontan vinterkräksjuka.
Och här - den fabulösa efterkreationen. Vad säger man?
SASSY!!!
Här hade jag dock håret uppsatt men när det är utsläppt kan det erövra världen och igår hittade jag två bofinkar och en skogsmus i hårbotten som gått fel efter sina personalfester.
Spykul
Sov gjorde jag, till klockan 2.00! Sen kräktes jag! I några timmar. Sen satte jag mig (däckade!) på första bästa tåg hem och fortsatte kräkas.
Rolig resa - jag gör inte om den särskilt snart om jag får välja själv.
Solly
Vad är det för skamfläck som har denna blogg?
Ja, jag skäms å det heligaste men jag har alltför mycket annat att göra än uppdatera mitt liv för er. Att ligga på soffan kräver ett engagemang och i skrift blir det inte roligare än så här.
Jag har inte lyckats få ur bilder ur kameran men det kommer kanske snart från Hallsberg dit jag är på väg efter att ha lämnat skogstokan med pappan när hon bjuder på kaskadvomeringar. Är jag ledsen att behöva åka bort i 2 dar? Nja...
2010 var det väl?
Har varit hemma med lilltrollet för länge och drömmer numera bara om olika lego-konstellationer och Pippis jävla pepparkaksbak.
Har jobbat idag för första gången på länge och premiären blev en långtur till Storstan och fler av dessa verkar det bli. Upp 3,30 - hemma ca 23,30! Wish my sanity luck och också min plånbok.
Har fått en kamera i julklapp och den tar kort på en nanosekund så snart kommer det bilder i drivor - självklart flest på mig, jag gillar mest perfekta bilder ;)
Jul, jul strålande jul. Ja minsann!
Att umgås med familjen vid ett underbart julbord - jag och bonden fick ihop all närboende släkt och myste hela aftonen.
Att få se Monstret träffa tomten och vinka lite skräckslaget för att sedan ljuga att hon minsann gav honom en kram - insatsen av "tomtefar" var strålande så vi hoppas på tradition ;)
Att det var fler paket till mig än vad jag vågat hoppas på - gradering på dem går inte, jag älskar allihopa men som vanligt är almanacken med änglarna det jag längtat efter mest.
Att höra lillan fråga inför varje paket "är det nånting i det?" och avsluta när hon sett gåvan med "tack tomten, vad snällt du är!"
Att få träffa alla hemvändande vänner över fika och inse hur oändligt mycket jag saknat deras sällskap - minnesanteckning till mig själv, hälsa på dem oftare för själslig rekreation.
Ja, som ni hör har jag haft världens bästa jul och jag önskar ni känner detsamma.
Jag önskar...
Äntligen
Ska bara julmysa och nyårsfesta.
Jag har det bra just nu.
Kram på er!!
Frosseri - check!
Nu känns det lite avlägset eftersom mina första vakna timmar enbart bestått av kaffedrickning i sunkiga mysbrallor och bläddrandes mellan tv:ns urusla morgonutbud.
Ska ge mig själv respit till lunch och skylla på julfesten från helgen men efter det är det skärpning som gäller - det blev ju varken särskilt sent eller vilt i lördags och sovmorgon till 10 på söndag och sen bjudmat på 1års-kalas så jag är långt ifrån vrak.
Dock är jag lat och det står jag för! Nästan....
Stundande frossa av högsta grad
Jag är uppe oroväckande tidigt för att orka ända till desserten men jag är så laddad att det nog går på pin kiv.
Outfit är redan utvald i form av pösig överdel men ack så tajta brallor, jag behöver skohorn och järnvilja för att komma i dem och antagligen sprättnål för att sen komma ur dem, men snygga är dom.
Nu ska jag lära Dissan sköta kaffebryggen och gona ner mig i soffan med bara ett öga öppet.
Tågåk bl a
Detta innefattar en hel del dårar så när ni nu kliver ombord på mitt tåg känner jag minsann igen er. Vi avhandlade allt från att slåss med innerdörrar till metamfetaministrar (antagligen de ministrar som röker på och beslutar om nedläggning av sjukvård och barnomsorg).
Det var en givande dag och jag kunde nöjd tuffa hem igen vid 18.30-tiden. I mitt förra inlägg märker ni hur bra internet fungerade ombord så jag fördrev tiden genom att irritera mig på min stolsgranne som hela tiden hjälpte mig med goda råd om hur min resa kunde bli bättre, "låna ett par hörlurar, tänd läslampan, ta en kopp te mot nästäppan" osv.
"Sätt dig på de lediga platserna framför..." ville jag tipsa honom om.
Nu ska jag ta hand om min sjuka kickelina som trots snorproduktion över genomsnittet har alltför gott humör och jag befarar en lååång dag i bristande stimulansens tecken.
Bah?!
Svartma
Igår tränade jag nog på att vara blind. När jag promenerade hem från bussen på kvällskvisten var det så förbannat j.a becksvart ute att jag faktiskt inte hade en susning om jag likt Kulla-Gulla lallade omkring i nåns vildvuxna kohage.
Jag svor och snubblade och la en minnesanteckning på hjärnan att hota SMHI om de inte fixar lite upplysande snö.
Jag trodde att jag var mörkrädd men det är jag tydligen inte, jag är bara förbannad på mörkret. Hur produktivt det är kan jag inte svara på men det höll mig varm.
Ville bara...
...ligga steget före och påminna alla att "På spåret" börjar till helgen.
Jag är löjligt exalterad.
1a Advent minsann
Jag har ingen som helst inspiration nu för tiden men den infaller väl snart när jag ska skriva önskelistan på alla julklappar ni vill ge mig.
Jag har legat halvdöd i förkylning men knappast så allvarligt att jag förvandlats till julskinka. För att säkra upp statistiken tog jag sprutan i fredags och känner mig nu smittsäker... eller smittosäker... eller vad det nu kan heta.
Idag ska vi se lilla Melvin få håret tvättat och i samma veva skaffa sig ett namn. Intressant att se hur monstret beter sig i kyrkan särskilt när jag nämnde att hon ska få träffa Sanna och deras senaste möte var på Drakborgen och hennes övertygelse att det ska bli lika denna gång kan komma att bli en besvikelse.
Hennes vrede igår kväll när hon vill se Lottodragningen på tv om och om igen var inte att leka med.
Å just ja, hon har ju fått glasögon eller söglon som det tydligen heter.
Mitt kungarike för lite standard
Ingenting och allt som det brukar vara. I det oändligt svarta höstmörkret rullar dagarna på i omänsklig takt och jag har knappt sett dagsljus mellan jobbpass och sovtimmar.
Mina "lediga" timmar har spenderats i andra städer intryckt i diverse hotellrum.
Efter att ha jobbat tio år på resande fot blir man krävande på märkliga saker när man kommer till sitt rum. För mig spelar ett antal variablar in för att jag ska trivas.
Det första jag vill är att kasta av mig sakerna och då vill jag gärna ha en yta att göra det på, en bänk, ett bord eller väskpall, på en del rum saknas nästan golvyta att ställa ner en väska på. Då är sängen enda alternativet men till slut ska ju min lekamen ner där och då är det bara att stuva om.
Sen vill jag få en tv-kanal med lättsam underhållning och här blir det bekymmer. Ofta har hotellen ställt in nån sorts välkomsthälsning på tv:n och det kan ta ett antal förvirrade knapptryck innan denna försvinner och man hittar nåt att se på. Min senaste fjärrkontroll hade oxå usla batterier och det kan driva mig till vansinne, petitess anser kanske ni, men när man stöter på samma irritationer dag ut och dag in kan surhet uppstå.
Sen kommer prio 1 - kudden! När "nån" sitter och bestämmer hur folk vill spendera sina sovtimmar på en kudde som är minimalt formbar, hård som en potatissäck och i billigt syntetmaterial tycker jag denna person ska straffas å det grymmaste. Många gånger funderar jag på att likt Ludde bära med mig min kudde men med allt annat en jobbtur innebär i packning skiter det sig och jag ligger till slut där med gamnacke.
Jag kan rada upp tusen olika varianter på hotell som uppfyller eller kränker min standard men se, det skiter jag i. Jag ska dricka kaffe!
Daisy
vill tacka för alla presenter och gratulationer på sin födelsedag. Hon hälsar att att alla sakerna används flitigt och om nån rör dem blir det krig.
Mamman vill göra ett tillägg om hur hästen skrämmer livet ur henne vissa mornar när den tuggar morot. Hur ont även duplobitar gör när man trampar på dem. Hur plastmat kan uppfylla ett helt hus när det kommer i 120 olika delar och hur mycket man kan försöka stjäla på mataffären när man har en alldeles egen Hello Kitty-handväska.
Men vem bryr sig om morsan när barnet har världens största leende på läpparna dagarna i ända.
De andra...
Grattis
(hennes version av hur man ler på kort)
Vad säger man? Tiden rinner ifrån mig och min världsvana lilla kicka kan redan allt så jag oroar mig lite över att jag snart blir överflödig.
Hennes stora passioner i livet är dagis, teletubbies och "lelle". Inte en dag har hon fällt en tår över att bli lämnad bland de andra barnen men ett skyfall har sprutat på helgerna när dagis är stängt.
Dvd-spelaren behärskar hon förvånansvärt bra och är man inte uppmärksam försöker hon byta scartkabel på baksidan av tv:n för att titta på hennes val.
Nu ska jag gråta lite själv att min bebis för evigt är utbytt till en stortjej och putsa lite på presenten som står klar på hennes rum.
