mestommig

Jag kan inte förstå att det är så jobbigt att peka med hela handen - jag har till och med växlat mellan höger och vänster men är trots det helt slut, måste vara luften här uppe på kullen.

Lyckligtvis kom mormorn och morfarn idag oxå så alla fick sitt lystmäte. 
Galenpannan allra mest som har jagat framförallt "MOMMOOOO" hela dagen. Jag frågade om inte mamman kunde leka en stund men det gick inte hem och när de skulle åka försökte trollet tvinga in sig i deras bil för alternativet att stanna hos oss och vänta på bad och läggning var inte populärt.

Morfar har verkligen slitit, han har agerat glasmästare, elektriker, flyttgubbe, snickare och allmän alltiallo, allt detta medan jag har förflyttat precis det verktyg han som mest behövde för stunden till ett magiskt ställe bara jag visste om. Mohhahahahaaaa!

Bonden har fanatiskt försökt få det ultimata ljudet på musikanläggning och tja, inte vet jag, det kanske blev så? Musik kan avnjutas tycker jag, med eller utan subwoofer.

Nu är alltså "restaurang"-delen klar, med ca 20 arselplatser, men det bästa sparas ju som bekant till sist - min Looouuuunge där det ska chillas och lallas och tramsas och slamsas.

Nu har jag tagit en välbehövd dusch men har nog fortfarande ladudamm i nosen för jag nyser konstant. Snart ska jag trassla in min redan svettiga lekamen i sängkläderna men först - Rosé.
Varför?
För att jag kan!

...det blir så bra!

Godsägarparet med knyte kommer att ha en makalös midsommar samt S-pevingarna när de förärar oss besök. Alla ni andra som allt för sällan är här - kom och hälsa på, ni ångrar er inte.

Svetten lackar för dra ända in i ladan vad vi har jobbat. Ja, I ladan alltså. Vi har släpat ut alla grejer för att snart ställa in alla grejer igen, dock inte de saliga skitsakerna som nu vilar på blåberget.

Halv köksinredning är fastmonterad och loungens utrymme börja frita sig. Det är bara det lilla abret med snickerimaskinerna (ca 22 st á 1200 kilo var) som trots evigt tjat vägrar flytta sina gjutjärnshyddor så jag så småningom kan ligga som den drottning av Saba jag är och sippa martinis iförd fluffltofflor.

Utanför preppas det så däck kan läggas med grillextravaganza och ständig kylhållning för öl och skumpa.

Fan vad bra jag har det.... snart.... bara mormor och morfar kommer imorrn igen så jag kan lacka svett av att se dem jobba. Igen....

... på dagis.

Egentligen behöver jag väl inte utveckla det så mycket mer för ni ser väl framför mig vad jag har stått ut med i två timmar.

Vi satt i ring och sjöng sånger, alla barn och föräldrar klappade med förutom våran lilla familj som istället blåhöll sin unge som envetet försökte smita för att springa med sina ystra kalvben.

Vi satt runt grillen och åt korv och alla barn och föräldrar mumsade gott utom våran familj som satt och blåhöll sin unge som i kampen tryckte ner dojan i gurkmajonäsen.

Sen blev det till slut hopp och lek för alla barnen och en pappa uttryckte sin förvåning över våran lillas vinnarskalle. Så liten (minst på dagis) men ack så trägen, hon springer fortast, hon klättrar högst och ramlar längst men klättrar igen och ger sig verkligen inte förrän alla hinder är klara oavsett vad de må vara, inte en tår fälls utan rynkan i pannan blir bara djupare av fundering hur hon ska erövra.

En kamp vann hon dock inte och det var beslutet om hemgång - trots 6000 nej från lillmunnen bars kämpen ut från arenan besegrad av en stark pappa och en trött mamma. Läggningen orkar jag inte ens berätta om för där vann nog ingen.

Just nu lyssnas det maniskt på Estlands bidrag till Eurovision "Rändajad" (nej, det är inte felstavat) om och om igen. Jag trallar, gör små språnghopp och drömmer om mystiska varelser djupt inne i de baltiska skogarna.

Jag tycker den är fantastiskt och det förvånar mig inte om denna dag slutar med lugg ner till ögonfransarna - jag vill oxå vara djup och mystisk.

(fan nu kommer Uffe Lundell med Rött, ett annat troll men utan magi, måste rewinda)


(ja, det är bara att basha mig alla Uffe-fans!)








(jag tycker fortfarande han är en mumlande ljudförorening)

Idag har Bonden varit på hjärt-lungräddningskurs. Ännu ett dygn nalkas när han tror att han är Dr Ross från Cityakuten reinkarnerad.

Ska gömma alla plåster och bilbatteriet innan han kommer hem.

Livet rullar på - inget superspännande men inte heller nåt tragiskt inträffar i mitt liv. Mycket lattjotid ägnas åt barnet men humöret blir ju alltid på topp när solen skiner och ytterdörren konstant är öppen för miljöombyten.



Pappan byggde en sandlåda så nu behöver vi aldrig laga mat mer - sand är ju så gott!



Mamman tog på sig scoutskjortan och byggde ett tält - vad trollet inte vet är att detta blir hennes enda campingsemester.



Dissan var inte nöjd med sovalternativen och fixade en egen sängplats.



Här smygtränas det för att följa genpoolens jobbval - vi tränar stenhårt på frasen "då ska vi se, kaffe eller te?"



Lampan är ny och symboliseras trollets röksvampsinspirerande sinne! Lite ljuvlig är den oxå.

Nu har jag nästan surfat mig blind och blå. Jag har googlat min persona och funnit mig själv synnerligen anonym och ointressant på nätet.

Snart ska jag tuffa tåg och jag bävar lite eftersom en fest stod på schemat för flertalet kollegor igår - kommer jag vara den enda som inte luktar gammfylla ombord? Jag vill ju inte att min framstående gödseldoft ska komma i skymundan.

Nu måste jag pyssla på mig ett ansikte - Söndag är familjeresedag och vi har strikta order att inte skrämma ihjäl barn.

Åter är vi uppkopplade mot den stora världen utanför Sundbyberg där jag bor... eller var jag nu bor? Utan internet har livet varit alltför virrigt och jag har knappt funnit mig själv på morgonen.

Nu ska jag googla mig själv - bara för att jag kan!

... att det börjar åska precis när jag sätter arslet på cykeln.

... att alla mina tights har hål på insidan av högra låret - dålig kvalitet eller för feta lår (svarar ni låren blir jag ännu mer tokig).

... att mattor i syntetskitmaterial är så svåra att dammsuga.

... att monstret har rullat in alla blockljus lååångt under soffan (förutom ett hon gömt i vagnen med dockan).

... att jag blir så tokig över egentliga småsaker men är man har sovit så länge och fått all denna energi har man en del över att slösa på tokigheter.

Åhhh - jag har sovit. Jag menar, jag har SÅÅÅÅVITTT!! Underbar drömlös, låååång, mungipedreglande djupsömn.

När jag slog upp mina mascarakletiga ögonlock för en stund sen var min första tanke "hur lång är utväxten på håret? har det blivit augusti än?" för så fantastiskt behövd och uppskattad var denna natt.

När jag sen klev ner i köket insåg jag att "bara" 13 timmar kan göra sitt för psyket men inte för huset. Ingenting från gårdagens monsterrivning från just monstret hade magiskt plockat upp sig själv och hur skitiga kläderna än är har de trots allt inte krypit till tvättmaskinen.

Men det gör inget - jag är piggelin och vacker som en dag (ja, snart, när jag duschat och så...) och ska röja som en svamppåtänd 12-åring på ett rejvparty i Amsterdam.

Tjohoooo - denna Onsdag är min!! (visst är det Onsdag?)

...att ha ett jobbpass och pricka in en pausvila i Hufvudstaden samtidigt som vackraste storasyster är där.

Nej, förresten - lycka är bara förnamnet!

... över mina tunga ögonlock och såg nästan hela Eurovisionspektaklet.

Jag är mest förvånad över den relativt höga klassen på bidragen i år. Det var inget riktigt kalkonframförande trots att en hel del texter lämnar övrigt att önska, jag menar vad "the Balkans girls" gör lät mer som en töntig novell från Frida på 80-talet.

Haschkakorna från semifinalerna var utbytta mot riktiga programledare. Ingen av dem lär väl få nåt internationellt genombrott men de visste var de var och vad tävlingen handlade om.
Vår egen Malena hade tydligen tagit över rollen som uppåttjackad melodidiva - hennes uppspärrade ögon gjorde vitorna mer lysande än klänning och ljussättning sammantaget.

De pincettbefriade ögonbrynen från Norge van överlägset och tja, det var väl inte helt galenskap, fioler är ju alltid trevligt. Dock var i min smak fortfarande Estland helt överlägsna och jag njöt vid var snabbgenomgång av hennes ljuva stämma och mystiska uttal.

Nu ångrar jag mig bittert att jag såg la Festiva för trots att monstret inte slaggade in förrän vid nio efter upprepade uppmaningar på världens alla språk att sova så plingade hon till redan klockan sex med egna uppmaningar om "lelle" och "bipbip" - allt på sitt eget märkliga språk och med en melodi antagligen bara en mor kan uppskatta.

Skönt med kvällens intelligensbefriande underhållning i form av Schlagerfestivalen - jag håller stenhårt på Estland.
Nr 15 i startfältet hälsar en som ska kämpa för att hålla sig vaken till dess.

Jag är inte utslagen men fortfarande ganska skör. Minnesvågor av härliga tider är väl inte ovanliga när man tänker intensivt på någon och det är väl heller inget unikum att när man minner sig om personens allt för tidiga bortgång kommer det tårar.

Vi har delat mycket och jag tampas ännu med att inget nytt kommer att läggas till våra gemensamma memoarer och det gör så ont.

Ni får stå ut med bloggens vemod ett tag - min ironi och sarkasm har lämnat min kropp ett tag för att ge den tid och plats att läka.

Är det verkligen sant?

Jag har väntat hela dagen på ett samtal som förklarar att allt bara var ett horribelt missförstånd men nu vet jag vad som hänt och det samtalet kommer aldrig.

Det var en hemsk olycka - min vän var på väg till jobbet i sin bil utan att veta att denna fruktansvärda dag skulle en motorcykel dundra in i hans bildörr och ta hans liv.

Vem som bär ansvar eller körde för fort, för sakta, var ouppmärksam spelar inte längre nån roll för mig, min vän finns inte mer.

Tomhet har aldrig förr varit så stor eller gjort mig så liten.

... är död.

Jag har inte förstått det än men min vän är död. Jag fixar inte att skriva mer om det just nu för hela min kropp och själ har slagsida och jag måste få andas och sörja och börja förstå det ofattbara.

Min vän Klas är död

Han tog med sig Ipoden till ladan! Nu ska jag sitta här och sura tills han kommer in igen och frågar om det är nåt och då ska jag syrligt svara "nej!".

Men ni vet bättre...

Dagis blev det - vi hade inte kunna hålla ungen hemma ens med 6 liter superlim.

Nu har Bonden gått ut i ladan för att rensa. Jag kan hjälpa till men vill inte. Vi funkar inte så bra ihop när det gäller såna saker. Han kan bara gå ut och börja slita i nåt, byta fokus och peta på nåt annat. Jag måste ha en plan, en lista och uteslutande bestämmanderätt annars går mitt förstånd åt helvete.

Så här sitter jag i värmen och pillar mig naveln medan TV4 rapar ut oväsentligheter från morgonsoffan. Passar mig alldeles utmärkt.

Jag tror Dizzys reaktion på MPR-vaccinet kom inatt. Hon hade några febergrader nu på morgonen men är i övrigt alldeles för superpigg.
Vilket dilemma - ska jag forsla till dagis (som hon själv vill, hon har redan satt på sig jackan 4 ggr och försökt traska dit) eller ska jag agera överbeskyddande höna och låta henne vara hemma.

Det enda rätta är att låta pappan bestämma och sen skälla på honom om det blir fel.

Jag är så trött.
Lallade in på jobbet en timme tidigare i morse då kaffe behövde kokas till en miljard koffeintörstiga kunder - en timme tidigare är alltså kl 4.40.
Det brukar inte störa mig så värst mycket att börja innan andra har hunnit slå upp i SAOL för att förstå att arla betyder morgonstund men i natt har jag aldrig dunat in i den där djupa, mörka, drömlösa sömnen jag älskar så mycket.

Nu sitter jag här med smink som suttit i ansiktet över femton timmar men som mest ser ut som en halloween-mask från Buttericks och en begynnande puckel på vänstra axeln. Nån dag måste jag oxå inse att jag blivit äldre (och tyngre) och kan inte glassa runt i högklackat en hel dag samt bära en handväska på 230 kilo, hur snygg den än är.  

Konstigt nog tycker jag i alla fall synd som mig själv - men det skulle nog ni oxå göra om ni såg mig...

och gråta....

i ren förskräckelse.

... tycker jag inte elbolagen borde få lägga pengar på reklam utan sänka min elräkning istället.

Jag orkar inte titta på nyheterna längre. Det är bara ondska och vedervärdigheter ute i världen.

Nej, tacka vet jag reklamen. Idag har jag t ex lärt mig att jag inte kan bli trollkarlsassistent om jag inte använder rätt deodorant. Bara en sån sak....

De har gripit två svenska män i Thailand för sexuellt utnyttjande av barn - Bra, skjut dem efter kastrering!

... eller inte riktigt men med monstrets tempo och märkliga språk känns det lite så.
Hon har av nån anledning börjat kalla filt för "buss" och då blir det flesta andra ord på f oxå uttalade med b. Flingor heter t ex "bissor". Som ni förstår har jag varit totalt lost in translation idag och suttit i timmar på nätet och letat lexicon skrivna av 1-åringar (dock ingen framgång där...).

Underbart med strålande sol tänkte ju jag i mitt tidigare inlägg men hade ingen aning om att man knappast märker den när man hänger vågrätt i broräcket i kamp mot blåsten. Blev inget maraton ute direkt men en luftning hann vi med, vi blåste fram och tillbaka till brevlådan ungefär.

Idag är dagis stängt - studiedag heter det, men det är nog som alla andra arbetsplatser - fika och skitsnack. Detta innebär en heldag för mig med 110% stimulans åt motsatt part som är 80 cm hög och har ett j.a temperament. Just nu springer hon omkring som en nytvättad tax och gör kastrullningar för att få tillbaka sin lukt efter badet igår.

Min hörsel gör ett inlägg där - just nu häller hon ut alla 300 klossar i syrrans rum (över tv:n låter det som).

Tack och lov ser vädret ut att vara på min sida så merparten av dagen spenderas nog i vårluften, kanske får jag lite färg på alvedonkinderna.

Hur den här dagen än ter sig finns det en vinnare och det är bolaget - jag kommer att längta till att jobba som aldrig förr.

Nya inlägg idag kan ni se er i stjärnorna om för här kommer icke att finnas tid.

Förresten fick jag visa leg idag på systemet.

Är jag ungdomligt fräsh eller såg bara expediten min gigantiska finne vid ögonbrynet?

Har det rätt kändistätt på mina jobbturer och idag var det dags för Alice Bah Kunkhe. Hon var så där trevlig som man uppfattat genom media och gjorde min dag lite bättre genom att rosa mig och mina kollegor på företaget. 

Å andra sidan blev jag aningen beklämd av att se Svenne Hedlund i gallerian sjunga gamla HepStars-hits. Hans trevlighet vet jag dock ingenting om, inte heller vad han tycker om bolaget.

Jag är så sugen att krypa upp (ner?!) i soffan, mysa in mig under en filt och njuta med min bästa vän tv:n. När man haft en lång dag med drivor av projekt som äntligen är klara och huset ligger städat och tyst för natten finnget bättre än att gona sig en stund, ta ett djupt andetag och bara surfa mellan väderlöst vetande i eterns värld.

Nu är dock etern tagen av fienden som benhåller i fjärrisen med tokstirr på blågula, madrasserade gubbar som jagar en liten svart prick med en sjuhelvetes frenesi.

Jag fattar inte hockey på sommarhalvåret, det intresserar mig inte och underhåller mig inte det minsta.

Chokladfärgad och diggandes till världens genom tiderna bästa spellista!!!

Den senaste timmen har jag använt produkter i varierande syfte att göra mig skönare. Listan är lång men några exempel kommer här:

H&M toning nyans chocolat
Loreal vårdande inpackning
LDB Olive duschcreme
Aco badolja
Gilette Venus Embrace rakhyvel
Decleor tvätt och hudkräm
Mary Kay microdermabrasionset
Oral B eltandborste
Colgate tandkräm
Paul Mitchell super skinny serum
Babyliss hårfön 

Trots det ser jag fortfarande ut som en sliten småbarnsmorsa med hängbröst.

Igår vårdades huset. Idag vårdas kropp och själ. Toning chocolat sitter tryggt över de grånyanserade stråna som jag innerligt förnekar och kaffekoppen vilar tryggt i min hand.

Efter dagis ska vi möta upp bonden för en tur till shoppingmecka och är inte det själavård vet jag inte vad. Har en låååång lista på saker jag tror ska få mig att må bättre men egentligen är det bara kylskåpet som behöver påfyllning.

Frysen får inte ett skit eftersom den inte har frostat av sig själv än.

Geez vilken aktiv dag jag haft. Varenda dammhamster är eliminerad och de flesta saker har hittat sin rätta plats. Tyvärr lyser solen rakt in i huset så jag är ytterst medveten om mina översolkiga fönster där inte ens de nya gardinerna täcker misären.
Jaja, nästa månad är vi knappast inomhus ändå våra vakna timmar så jag orkar inte bry mig.

Nu värker min rygg och vinboxen kallar. Så skål på er alla utan ett lika rent hem som mitt.

... som Robert Duval sa.

Nu luktar det inte napalm utan Vim och morgonen har övergått till förmiddag. Jag använde bara citatet för att imponera på er med mina cineastiska kunskaper och visa min husliga sida som tagit över min själ.

Nu är det bara dammsugning, golvtorkning, 4 maskiner tvätt och gardinbyte som är kvar...

Oy vey för att citera Nanny Fran och imponera på er med mina tv-kunskaper.

Självklart varvar jag mitt fejande med Bubbles och tv-tittande men när Fredrik Swahn och Regina Lund intog Nyhetsmorgons scen och framförde nåt fasansfullt illa var det nära att jag gick och la mig igen.

Jag har sett Swahn i ett flertal uppsättningar (Sidospår: ja, jag är kulturnissa men vill för helvete inte ha nåt kulturhus här i stan för miljoner som kan gå till skola och omsorg istället!) och då har han varit otroligt duktig. Nu stod han och gapade nån urusel lallvisa utan mening eller mål och jag förstår inte hur man ens kan tänka tanken på att släppa en soloskiva med sån scheit. Regina Lund har jag lite halvkärlek till eftersom hennes egenhet är märklig och ljuvlig men i detta var hon oxå under mediokerstrecket.

Nu ska jag lyssna på riktig musik (sidospår: alla mina vänner garvar nu eftersom jag har aningen udda musiksmak själv) och stirra på frysen tills den magiskt öppnar sig, lyfter ner innehållet till frysboxen och avfrostar sig själv.

Är jag verkligen vaken med såna drömmar?

Jag har fått sova. 12 timmars nästintill oavbruten sömn och jag känner mig nog lika pirrigt glad som en VD med ännu hemligt avgångsvederlag.

Med all denna samlade energi vet jag inte vilket projekt jag ska handha först? Det finns ju alltid så j.a mycket att ta tag i när man inte längre går hemma dagarna i ända och släpar runt grejer från plats A till B.
Vi har väl inte riktigt samma syn på hur ett hem ska piffas jag och Bonden så när jag kommer hem från mina jobbpass är det oftast röjarstövlar på (självklart överdriver jag, men han läser inte bloggen och kan därför inte dementera, så mitt ord här är lag).

Jag är organisatoriskt begåvad och hittar alltid superlämpliga platser till alla saker - Bonden är mer hemlig agent och gömmer grejer eller låter dem bara låtsas vara osynliga tills nån annan flyttar dem...

Sen har vi ju litet monster som verkligen kan trolla med inredning för inte ens Lulu Carter skulle väl komma på tanken att lägga alla bordslampor i en prydlig liten hög på fåtöljen eller rada upp alla syrrans trosor i trappen.

Vilken underbar helg vi förärades med. Men som ett brev på posten kom verkligheten tillbaka i form av måndag och ruskväder.

Idag ska massor fixas inklusive ett stick i låret på lillan för att få vaccinationerna klar för en tid framöver. Jag ska ordna semester och dagisnärvaro samt åka en sväng till Stockholm för att sova på hotell (ja, jag måste jobba dit oxå).

Viktigast idag är dock att storasyster fyller år - min underbara syster som jag längtar efter varje dag. Hon förtjänar bättre väder än så här så jag ska genast  ringa och gnälla till SMHI sen ringa henne och ropa höga gratulationer.

Puss på er och hoppas ni har deklarationen klar för om några timmar är det kört!

Jag tycker det är roligt när David Hellenius blir tagen på sängen - nej, inte på det snuskiga sättet - utan när hans fru Renee Nyberg ringer till honom i direktsänding angående tvätten och sen tvingar honom imitera hennes forne tv-hångel Micke Persbrandt. Det är få som lyckas sätta honom på plats och jag njuter att den enda hittills verkar vara hans kvinna.

Jag skrattar gott. Sen skäms jag och försöker glömma bort alla barn som verkligen lider.

Det går sådär.

Tänk om denna mådde dåligt....



En mammas hjärta blöder för alla barn.

Till och med en genomrutten ateist som jag själv blir rätt tagen av högre makter när vädret är som idag.

Med såna ljumma vindar får man energi till tusen saker men inte en gnutta dåligt samvete om man tar sig en stund att lapa sol.

Och saker och sol har det blivit heeeeela dagen.

Nu ska jag smörja min tomatröda nos.



Den här rosnosen sover äntligen efter långa haranger och protester.